En heldag på Kolmården

Igår blev Saga och jag upphämtade av våra vänner, Erika och hennes ena son Alvar. Ett Kolmården- besök hägrade och vi gav oss iväg.

Det märktes direkt att fler nu har semester än när vi var där senast. Redan på parkeringen såg jag skillnaden.

Det blev att kika på djuren först för att sen åka delfinexpressen! Saga är några centimeter för kort fortfarande så vi fick åka ihop med våra ”små” ungar. Alvar har längden men det kändes dumt att han skulle behöva åka själv bara för att Saga är lite kortare.

Det var varmt igår vilket påverkade både oss vuxna och barnen men vi fick i oss lunch under tiden som ett fåtal droppar regn smattrade på plåttaket ovanför oss.

Linbanan hann vi med och även några stopp uppe i den. Jag som är både höjdrädd och extremt sjösjuk tycker att de där stoppen inte är det roligaste men sen stannar de den inte för skoj skull heller så 😉

Kulmården (lekplatsen) fick barnen att bli rejält rosiga om kinderna innan vi tog oss vidare de få stegen till Bamses värld. Där delade vi på oss för att barnen inte ville åka samma saker. Saga skötte sig så bra så belöningen blev fem godisar från affären.

Tiden gick och efter att vi åkt lite mer fick vi oss lite korv i magen och gick vidare för att mysa och gosa med getterna på ”Barnens Lantgård” och SÅ mysiga de var! Att bli kliade mellan hornen var skönt märkte både Saga och jag. En get som Saga gosade med uppskattade även att bli kliad/klappad under hakan ha ha ha

När vi trodde att vi var på väg hem ville båda barnen åka Godiståget en sista gång. Ok, vi åker! Och så blev det Farfars bilar, Skalmans luftballonger, Flygande mattor och Dunderhonungsburkarna.

Nöjda med dagen kämpade vi oss ned för den långa baken mot utgångarna. Klippt slut var jag väl i bilen, så även Saga!

Hon ville inte gå ur bilen men Erika ville fortsätta hemåt (konstigt va?! 😉 ) och väl uppe i lägenheten passade Saga på att somna om på hallgolvet på de få sekunder det tog för mig att ta av mina skor.

Älskade älskade dotter <3

Nu blir det inte fler besök på Kolmården förrän sent i augusti. Vi är inte mycket för högsäsongsbesök någonstans och där är vi nu. Men, våra årskort som jag köpte på ”Black friday” är insparade så jag ör supernöjd!

Nu, idag, en dag hemma i lugn och ro 🙂

Tröttmössa

Sitter med sandpapper innanför ögonlocken men ska skriva lite i alla fall…

Idag var det ridskola igen och det gick så bra! Saga vaknade redan vid 6- tiden i morse då det var så ljust ute och jag hade totalt missat att dra ned mörkläggningsrullgardinen. Vi lyckades ligga i sängen till 07:45 medans hon var uppe och lekte med en ny hästbox och ny häst.

På den riktiga ridskolan blev det kommande tre gånger Propan. En mysig kille som gärna buffade på mig som ”ledsagare” under lektionens gång. Troligen mest för att han trodde jag hade godis eller mat i fickan men det var bara tråkiga näsdukar att torka Sagas näsa med.

Väl hemma blev det lördagsmys med popcorn och Saga gjorde oss riktigt glada när middagen väl hägrade. Gjorde pasta carbonara med kalkonbacon och hon åt med god aptit! Undra om knussligheten med maten är på väg att lite lätt släppa?

Imorgon då? Ja, söndag. Det ska göras matlådor och förberedas för kommande vecka och mitt i allt detta far pappan i familjen till Stockholm för att se sitt DIF spela match mot LHC. Kommer hem sent och blir det tågförseningar kommer han hem ännu senare. Får se hur pigg han är på måndag morgon vid 05:00 då klockan ringer…

Näpp, dags att knyta sig, innan jag behöver rätta ännu fler stavfel 😉

Sjukstuga, deluxe

Vilken vecka som vi idag avslutar!

Förra söndagen sa Saga att hon hade ont i halsen, tempen togs strax efteråt och sen var cirkusen igång. Medicin mot halsfluss som spyddes upp, kontakt med 1177 som fick läkaren att återkomma till mig och ny medicin skrevs ut och hämtades. Per var hemma måndagen och tisdagen sen tog hag över onsdagen då jag ändå skulle vara ledig pga studiedag på förskolan. Vi flängde runt en del då jag ville testa om Saga skulle orka med att vara på förskolan. Vi bakade, tog nytt foto till mitt körkort och sen åt vi lunch hos mina underbara kollegor och lämnade över de bakade kakorna. Ses imorgon! Skrek jag glatt när vi lämnade dem men det skulle jag inte gjort.

Väl hemma kom frossan, ont i halsen och svagheten. Nej nej, nu har jag åkt på skiten igen var så klart min tanke. Ringde vc för att höra med dem hur tidigt de KAN göra provet, jaaaa, först efter tre dagar gör vi det, fick jag som svar. 

Jag tänkte så klart ja ja, vi hörs imorgon igen! Jag ställde klockan för att försöka gå till jobbet men illamåendet på morgonen omöjliggjorde det. Hade på kvällen haft 39,4 i feber så jag var aningen matt. Per fick gå upp tidigare än planerat och lämna Saga istället. Sängliggandes var min melodi hela dagen…

I fredags var jag betydligt bättre. Började äta Ipren redan i torsdags och jodå, halsfluss var det inte för i helgen har vi till och med kunnat vara i Borås. Jag fortsätter några dagar till med Ipren och jobbar, det kommer jag göra imorgon! Men säga att vi ses imorgon, nej, nu tusan måste vi sluta säga då 😂

Ta hand om er, ny dag imorgon!

-3,1 kg


Vad säger man? Att börjat semestern och dessutom ha halsfluss innan första vägningen var kanske inte bästa förutsättningen men…

Vägning skulle skett i måndags egentligen men i brist på våg då vi inte var hemma blev det igår torsdag istället. 65,9kg visade vågen! WHAT?!? Hur f*n är det möjligt?!? Som jag slitit från maj med ett, kanske två kilo, nu tar det EN vecka! Ja ja, det är bara att tacka och ta emot. Detta är en förändring som ska hålla minst till nästa sommar och över semestern då. 

När vi skulle fira mamma i april vägde jag mig samma morgon vi åkte ner, då 66kg. Vägde mig när vi kom hem… 69,9kg. Det FÅR inte hända igen. Det är inte värt det för så bra mådde jag inte av det. Att hitta sunda och bra alternativ är A och O. 


Min hals känns fortfarande inte bra, bättre men inte bra. Igår ville S somna i vagnen så ut på promenad. Då jag tränade basket med halsfluss som liten fick jag veta hut när jag träffade öron- näsa- halsöverläkaren när jag hade stafylokocker för 9 år sedan. Ingen ansträngande aktivitet när jag har minsta lilla ont i halsen för det fixar inte hjärtat… oouuppss… så, en långsam men otroligt skön promenad blev det. Saknade den när vi var hos svärfar men kunde inte tvinga S till att åka bara för jag ville ut och gå, dessutom på grusväg vilket hade inneburit ett väldigt skumpande för henne i vagnen ha ha ha

Så, nu håller jag i detta så mitt välmående får sig en boost, min energi likaså och S för en gladare och piggare mamma och min make får en fru som orkar mer än hon gör idag 😉

Hoppas ni får en underbar fredag!

Lördag 8 juli

Vad ska man säga? Livet kom i vägen? 😉

Eller tröttheten, dottern, träningen och slarv med kosten. 

Ang. tröttheten så märks det att kroppen skriker efter semester. Jag stortrivs verkligen på mitt jobb och jag var ledig i april men vi behöver mer än så. Fyra veckor i rad med lite planerat men stora möjligheter att vara spontana också. 


Saga har en fas troligen som är utmanande, allt är nej, eller varför får JAG aldrig bestämma? Jag har inte fått bestämma NÅGOT! Lägg då även till en förkyld make senaste veckan… vad är det med karlar och förkylning????? 

Jag har kämpat på med promenaderna och emellanåt, tyvärr inte mer än så, med ”träning för latmaskar”. Får inte träningsvärk (kvitto för mig att jag gör rätt) trots att jag är tröttare efter än om jag ”latat” mig igenom passen. Har då svårt att hitta motivationen. Men små rekord på min promenadsträcka har jag gjort. Innan graviditeten gick jag samma sträcka som nu, och i veckan gick jag 19: e snabbaste någonsin! Men nu med sovande dotter på 17 kg samt vagn framför mig. Bra jobbat säger jag!

Ang. kosten… motivationen har skuggats av nada resultat på vågen så jag har onödigt nog unnat mig saker, så fruktansvärt onödigt då det för några veckor sedan visade under 67 på vågen men när jag två dagar senare, utan att ha slarvat visade strax över 68 så högg det till i hjärtat. Men idag är jag under 68 igen så nu tusan! Jag vet ju att jag kan! VET! Behöver inte komma ner till 62 igen men lite till mot dagens i alla fall…

Näpp, fortsätta ha lördag tror jag allt. Kramar till er!