Något duktig är jag!

Första dagen, startvikt 69,5 kg.

Att komma till jobbet och mötas av godiset jag själv köpte till kollegorna på hemvägen från Mallis var första utmaningen. Men det var inte ens svårt att låta bli!

Frukosten passerade, lunchen passerade… sen kom en av de närmsta kollegorna och började riva i frysen.

– vill du ha? Frågade han. Och det var biskvier han syftade på. I fredags satte jag i mig en samt en chokladmousseboll. Idag var det lätt att säga nej. Sen att han fick hämta hakan i golvnivå är en helt annan femma. Hittade en ledig plats på fikat, rakt framför tallriken med ovan nämnda biskvier. Och har inte ens svårt att låta bli! Så stolt över mig själv!!!


Som ni ser, mitt framför näsan stod de!

Väl hemma, med dotter i släptåg och middagstillagnkng hägrade, öppnade jag kylskåpet och såg gårdagens aktivitets resultat…


Gaaaah! Jag gör det inte lätt för mig själv precis! Det roliga är att jag tog beslutet om inget godis eller bakverk EFTER att vi gjorde chokladbollarna! 

Men, jag har låtit bli och får jag som jag vill får dottern snart på sig pyjamasen och bäddas ner i vagnen för att där få somna när jag går min ca 5 kl långa runda. Håll tummarna för mig, både när det gäller att komma iväg samt att hon faktiskt somnar!

Ta hand om er!

Klarar jag det?

Om man gör något offentligt, är det då lättare att klara av att hålla det? I detta fallet handlar det om att inte äta godis eller bakverk i minst en månad… 2 maj till 1 juni, Sagas födelsedag. Mest för att jag på vår semester åt upp mig 4 kg och de är något jag själv absolut inte trivs med eller är nöjd med som hyresvärd. Kommer onödigt socker och bakverk hjälpa mig ner på en nivå jag själv trivs med?

Jag hoppas det så idag kan jag inte börja då jag senast för två timmar sedan satte i mig godis jag köpte på taxfree och fick på hemresan men att vänta med att starta är inte heller ett alternativ.

Frukt är ok, när jag var med i Viktväktarna fick jag äta obegränsat och ska jag klara detta med någorlunda humör för min familjs skull ska jag nog tillåta mig just frukt i alla fall. Sen är då en äppelpaj inte ok, det är i mina ögon bakverk. Ni kanske förstår grejen.

En annan sak jag vill komma igång med, för mitt välmåendes skull, är promenader. Får se hur jag löser det då Per jobbar sent kommande vecka och att få Saga att somna i vagnen och sen lyfta över henne till sängen kan bli ett för stort projekt men underbart om jag skulle lyckas. Tilläggas ska väl dock att jag ska hinna laga mat också så finns tiden, ja, då kan det bli promenader. 

Fick kommentarer efter att Saga kommit att jag var för smal, och så kanske det var. När jag tappar i vikt syns det direkt i ansiktet och det är också det första människor ser. Det som är dolt under kläder kommenteras så klart inte i första taget.

Håll tummarna för mig nu och för att jag ska vara så ärligt mot mig själv som möjligt ska jag så långt det går att blogga om det dagligen.

Ta hand om er och njut av vårens alla underbara strålar och olika gröna nyanser