Älskade föräldrar

Alltså, mina föräldrar! Ni är bäst, glöm aldrig det!!! hihih

Vid 15- tiden ringde min pappa till min mobil. Jag hade då kund i örat så jag skickade meddelande om jag kunde ringa upp när jag var ledig. Får inom en minut svar från honom om de var välkomna upp på lite pizza ikväll… Eh… JA, så klart! Vill de sitta 4 timmar T/R för att hälsa på tänker jag inte säga nej när jag inte har annat bokat!

När jag sen hämtar Saga 1 1/2 timme senare på förskolan och berättar att mormor och morfar är på väg ropar hon rakt ut: ÄLSKAR MORFAR! JAG ÄLSKAR MORFAR! Och mmmm, så är det. Morfar och Saga = sant kan man säga utan att överdriva hihi

Så, väl hemma, efter att dessutom fått veta att maken slutade tidigare och skulle hinna hem han också, så var det bara att ta fram dammsugaren så allt grus i hallen försvann i alla fall, och vid 18- tiden levererades pizzorna tillsammans med morföräldrarna. De satte sig precis  i bilen för att åka hem igen men gud så tacksam jag är för att de är precis så knasiga och spontana fortfarande som de var när jag var yngre, och fick haka på deras små resor oavsett om jag ville eller inte hihi

Såg på Timehop (app till i alla fall iPhone) att idag är det ett år sedan vi satt på barnakuten med en liten Saga som inte kunde andas och syresätta sig så bra… Jisses så snabbt tiden går samtidigt som det känns som igår vi var där. Älskade unge, jag kommer göra ALLT för dig resten av mitt liv, ALLT!!!! <3

Frisk? Och hemma!

I fredags lämnade jag älskade lillstrumpa på förskolan. Alla ytterkläder av, Jon uppe bland molnen över att äntligen vara tillbaka och så ser jag… Flertalet kräkningar både på bottenvåning och plan 1 under torsdagen.

Jag började nästan gråta! Under torsdagen hade jag ångest över att jag inte riktigt kunde bestämma mig för hur jag skulle göra. Vara hemma så Saga verkligen fick repa sig, eller gå till jobbet och förlora mindre pengar, MEN riskera vab snart igen… Ja ni… Jobbade hela dagen, inga fler fall av kräk på förskolan och på kvällen åkte vi ner till mina föräldrar i Borås.

Lördagen var underbar och avslutades med middag för oss alla fem på en restaurang i Borås. 

Men… Nu till dagen… Saga kom till vår säng vid 01:20, ville ligga PÅ mig för att lite senare ta MIN kudde! Så där låg jag, längst ut på kanten (slapp i.o.f.s. sparkarna i ryggen och ansiktet som maken fick…) utan kudde tills att jag vaknade 07:40 och tyckte det var dags att gå upp. Saga på bra humör men kväljer när hon äter sin gröt… Kväljer som hon brukar innan spyan kommer. Men, det händer inget mer där och hon har relativt mycket färg i ansiktet jämfört med det vita lakan hon annars ser ut som vid magsjuka… Kl 11:00 var bord bokat för brunch på stan och vagnen lämnades hemma p.g.a. platsbrist på stället. Brukar inte vara problem då Saga älskar att gå, men inte idag! Att hon sen bara vill vara i min famn och mitt knä och dessutom inte ens smakar på korven vi tar till henne (korvtokig lite donna!) då ringer varningsklockorna.

Alla slänger i sig maten och beger oss hemåt. Saga gråter i min famn och skakar, Per tar över och nu skriker hon nästan. In på toa väl hemma och tar av oss där men hon säger att hon inte mår illa så jag satte mig precis utanför på en stol och där SLOCKNAR hon på mindre än en minut och sov 1:30 tills vi väckte henne!

Lyckas få i henne lite russin och lite energi återvänder. Först då vågar vi bege oss hemåt. Men oron återkommer! Hon somnar igen och sover hela vägen hem. Men väl hemma lugnar det ner sig, hon ber om fiskbullar och ris och eftersom hon inte ätit på hela dagen får hon det, och äter upp! Så, imorgon blir det förskola igen så hoppas vi att alla förändrar med sjuka barn har vett att ha kvar dem hemma! Glöm aldrig att det ska ha gått 48 timmar sedan sista symptom, alltså sedan sista spyan, sista diarrén och sedan matlusten återvände!! Inte en enda jävla minut tidigare!

Näpp, nu måste jag däcka för att fixa morgondagen!

Kramar på er och tack för era hälsningar!  

puzzeltokig dotter med sin morfar

Knappt att jag hann publicera…

förra inlägget innan det blev ett faktum. Fina lilla Sonja, Harrys fru, somnade även hon in, igår vid 10- tiden.

Jag är så lycklig och tacksam för att ha fått lära känna dessa två små underbara människor och saknaden efter dem är stor!

Sen att begravningen troligen är 28/2 i Norrtälje och vi ska på bröllop 1/3 i Borås, ja, det är en annan sak. Problem är till för att lösas eller hur?

Farfar, faster, farbror och kusiner

I dagarna fyra, mer eller mindre, var vi i Norrtälje och hälsade på Pers sida av släkten. Saga var ju tvungen att få se och charma dem menar jag hi hi.

Min mamma och pappa kom också med så de anlände till Linköping i onsdags förmiddag, fick en kopp kaffe, och sen bar det av. Två bilar blev det p.g.a att det blir lite väl trångt med bilbarnstolen där bak. Då Per gärna sitter fram och känner att jag tröstar Saga bättre än han, blev det att vi åkte i en tjej och en kilbil. Två stopp på vägen upp då bebisar inte ska sitta i stolen längre än ca 1 timme/gång hanns med, och då fick Saga mat båda gångerna och för en gång skull funkade det för oss båda att sitta upp och mata/äta vilket känns oerhört skönt!

Vi anlände till Norrtälje och Sagas farfar på eftermiddagen och med det humör Saga visade trodde jag detta skulle bli en mardrömsresa men hon bevisade att hon kan om hon bara vill 😀 Men i alla fall, onsdagskvällen innehöll matning för mamman och skrik från Saga om hon inte fick äta, mer eller mindre konstant.

Torsdagen innehöll precis som onsdagen, gassande sol och jag som älskar sol och värme önskade faktiskt lite svalare väder men insåg, jag får verkligen njuta när det finns tillfälle till det. Vi har ganska lång höst, vinter och vår som inte bjuder till jättemycket av den varan. Vi gick till Pers farmor och farfar och hälsade på och njöt av blåbärspajen vars ”täcke” är så krispigt att jag förundras varje gång hur en 94- åring kan lyckas fortfarande men det sitter väl i ryggmärgen gissar jag på. Och när min mamma frågade hur hon gjorde så kom det svar jag trodde: ”Äh, det är bara lite detta och lite detta och så det här så klart”. Jag tror jag kan drömma om att få receptet med exakta mått av ingredienserna hi hi

På vägen hem blev det var sin stor smörgås vid hamnen och innan vi gick därifrån köpte min underbara man en jättefin tröja till mig och ett par ursnygga (dyrare än vad han trodde) solglasögon till sig själv.20130728-145117.jpg

Vi blev den dagen bjudna på grillat i Uppsala där vi hälsade på Pers syster med familj. Saga sov sig igenom nästan hela dagen till hennes mammas förtjusning. För hellre en sovande bebis än en gråtande…

I fredags blev det en promenad på stan, lunch, shopping innan det bar av ”hemåt” igen för en utflykt till Pers farbror för att visa Saga även för honom. Det var skållhett även i fredags och väl där ute, i Riala, hoppade jag glatt ur bilen innan jag inser, blinningar och bromsar överallt! Fick tyvärr ett bett i knävecket som fortfarande gör mig fullkomligt galen när det kliar men tack och lov lyckades vi få i och ur Saga ur vagnen utan att hon blev biten. Tack och lov för insektsnät! Väl hemma efter den utflykten hittade onsdagshumöret tillbaka och när Pers bror och faster kom och Sagas kusin kikade förbi så var det självklart gråt och skrik som gällde men de fick träffa henne i alla fall vilket var vårt mål.
Shoppingen var bland annat en ny ring till mig, för en del av pengarna jag fick av Pers pappa i födelsedagspresent. En från Edblad som just nu får ersätta mina ringar, förlovning och vigsel, som ännu inte riktigt sitter bekvämt på fingret.

I lördags gick vi ner på stan, denna gången faktiskt bara för att äta. Vi kom tydligen precis innan rusningen så när restaurangen började fyllas på och volymen ökade ganska snabbt till outhärdlig för mina öron, hade vi ätit upp och vi drog oss hemåt igen. Öppet hus för inflyttning hos en av Pers skolkompisar hägrade. Robin och Isabelle har köpt ett hus i Norrtälje och det var vi självklart tvungna att se och även så de fick se vårt mirakel. Två timmar på plats, Saga sov alla minuter utom 10 kanske då hon lekte loss med en barnvagnsmobil som hennes mormor köpte under fredagen.
Vi åt var sin sallad hemma hos Pers pappa innan det bar av mot Linköping, och för mina föräldrars del Borås, igen.

Resan gick bra även hemåt och nu var det en tjej och en killbil igen. Lillan kom till ro någon gång efter 23, magen ställer fortfarande till problem, men vi har fått sova i alla fall. Idag är det bara avkoppling som gäller, både för miraklet och för hennes föräldrar. Mamman är i alla fall helt slut ha ha ha.

Hoppas ni har haft en bra vecka och helg, nu kör vi i full fart mot nästa!

2012

Gott Nytt År! Fotograf Satu Knape
Gott Nytt År! Fotograf Satu Knape

Ska man ens våga försöka sig på en liten årskrönika? Kommer knappt ihåg vad som hänt, känns som att tiden verkligen RUSAT förbi…

MEN, försöka kan jag göra även om det blir utan bilder…

Januari: Samtalen med beteendevetaren fortsätter, jag mår bättre för varje gång. Några av E.ON-it-tjejerna blir fotograferade av fina Satu och vi har en kanondag! Jag golvas dock av att en underbar och nära vän har fått en stroke.

Februari: Verkar ha varit en lugn månad. Hittade en massör som kunde hjälpa till med mina nyckelben som glidit ur led, traskade på bra på motionsbandet jag köpte i slutet av januari och Pers 30- årspresent hämtades ut.

Mars: Bröllopsresa till Thailand, Per 30- år. Mkt av mars försvann i Thailand kan man säga hi hi. Men vilken underbar resa! <3

April: Sista samtalet med beteendevetaren och hon säger att jag glittrar i ögonen vilket känns bra att höra, det var så jag kände. Vi beställde ny bil, äntligen en Volvo! Mamma firas på sin 55- årsdag! Per överraskar mig med en övernattning i svit uppe i Stockholm där vi också passar på att träffa Robin och Isabelle och dricker skumpa 🙂

Maj: Hämtar nya bilen, går på maskeradbowling som Satu och Jonas anordnar, B1 & B2 gick makarna Widenqvist som! Pers syskon kommer på besök. Helgen efter det har Per fest och vi kan sitta ute på balkongen till sent på natten, med bara en liten filt på benen. Jag börjar med viktväktarna, mål -9kg.

Juni: Vi får äran att fira Cicci:s 40- årsdag ihop med hennes familj. Vi är en helg med Heléne och Patrik på kusten och njuter och skrattar och skålar! Semestern börjar och vi spenderar 11 dagar i stugan med 1 dag sol, därefter bara regn… även på min födelsedag som firades på Hönö med FÄRSKA räkor och annat smått och gott!

Juli: Får några dagar sol hemma, semestern avslutas i Norrtälje med att träffa Robin och Isabelle och äter och dricker gott! Har ”sällskap” av Camilla Läckberg och Martin Melin på bordet bakom oss. På lördagen och söndagen var det American Carshow i solskenet och innan vi åkte hemåt lunchade vi med ovan nämnda Robin och Isabelle.

Augusti: Flyter förbi utan större besvär ha ha Vi var i Stockholm över dagen mitt i månaden och tittade på hockey och vi firade 4- årsdag samt 1- årig bröllopsdag med middag, grekiskt, vad annars ha ha ha. Efter det kunde vi glädjas åt en förlovning, denna gång Satu och Jonas!!!

September: Per överraskar med en helg i Uppsala och vi myser med hans syster och familj. Vi har dock ”oturen” att komma dit samma helg som Kulturnatta och vi får ”självklart” ett rum ut mot hårdrocksscenen… När vi väl lyckats somna gick brandlarmet vid 04:30… då kunde jag LÄTT hålla mig för skratt men deras frukost på morgonen var sagolik i alla fall 😉

Oktober: Når målvikten, 64kg och jag känner mig som en gudinna där jag älskar hur jag ser ut och hur jag mår i min själ! Vi åker ner till Borås för att fira min morfar men han blir dålig och vi tar en lunch med en fd. klasskompis istället som vi träffade första gången på länge under semestern. Såååå trevligt!

November: Vi åker till Stockholm för att fira Isabelles 25- årsdag och får bo i samma svit som förra gången! Dock glömde vi våra festkläder hemma, tror vi kom av oss lite i festandet när vi var tvungna att rusa Solna Centrum runt för att slippa gå nakna på kvällen ha ha ha. Mamma och pappa kommer på besök så vi alla fyra åker och tittar på Ekenäs julmarknad.

December: Julbord på Dufweholm, inköp av julklappar, julfirande i Norrtälje, julfirande i Borås och jag blir ”självklart” tokkär i en liten valp jag inte kan få… Sötaste lilla Roxi som är Patrik och Sabinas andra vovve. Ja JUST DET, Patrik och Sabina förlovade ju sig, 12-12-12!!!! Och detta året avslutades nästan så bra som det kunde, en underbar vän och hennes fina sambo fick ett efterlängtat plus på stickan så om allt går vägen blir de äntligen föräldrar i slutet augusti- början av september. Det innebär att äntligen får jag sticka barn- raggisar igen!!!

Gott Slut 2012 och ett riktigt Gott Nytt År 2013 till er alla!!!