Älskade hästar

Tänkte att ni skulle få se två av skönheterna på ridskolan. Kaktus, som Saga red tidigare i våras, och som jag fått rida de två första lektionerna kommer först.

Tog bilden lite snabbt i lördags innan Sagas ridskola. En familj stod och väntade på att få hjälp med att kratsa hovarna på henne så jag tog mig an uppgiften, precis som andra hjälpte mig som nybörjare. Men eftersom jag inte har med min telefon på mina ridlektioner kastade jag fram den och fångade i alla fall en del av sötnosen, som just då var avslappnad trots de något bakåtliggande öronen. Lilla stora fina Kaktus vad du berör mig <3

Saga fick rida Melissa för andra gången denna terminen, vi hade henne i våras också tre gånger. Fin häst som klarar så otroligt mycket mer än vad en knatte klarar, men hon lyssnar både på Saga och mig vilket är skönt.

I fredags hämtade jag ut senaste köpen från Pomp de Lux och allt var kanonbra och gick hem hos Saga direkt. För egen del köpte jag en natt- tshirt som jag sovit i sedan dess men också en stickad tröja som Saga har likadan. Den är dock på resa tillbaka eftersom det är fläckar på som jag inte vill ha på en nyköpt tröja innan användning. Tyvärr verkar den vara helt slut i den färgen i min storlek så jag beställde i lördags morse en grå och en rosa i samma modell. Så besviken då vi skulle matcha i samma färg och modell på tröja men det är bara att gilla läget. De kan trolla lika lite som jag kan.

Vår älskade lillstrumpa med PdL- kläder från topp till tå och håraccessoarer i händerna.
Älskade hjärtat

Idag har vi varit på biblioteket och lånat lite böcker som vi ska träna läsning i. Saga älskar att jag läser för henne och hon har börjat träna i en app som heter ”Poio” så nu ska vi se om övning ger färdighet. Per passade på att förtidsrösta, jag gjorde det tidigare i veckan. Vi fick oss lite lunch där också innan vi traskade hemåt. Innan vi gick satte jag igång med äppleklubbor från Bakboxen, junior- varianten. Så när vi var hemma igen var det bara att fortsätta med det. Detta blev resultatet

Äppleklubbor

Några av dem är lagda i frysen, några är i min mage och resten följer med till kollegorna imorgon. Det blir inte bra om jag äter upp alla själv hahahaha

Ta hand om er så ska jag göra detsamma. Det och försöka förstå varför i hela världen jag måste ändra lösenord hit i appen på telefonen men inte här… Och dessutom behöva beskriva problemet på engelska till supporten hahahah

Skam den som ger sig

Då ska vi se, förra inlägget gick ju bra så då skriver jag ett till, lite längre och med bilder 🙂

Ja, i torsdags för en vecka sedan var första lektionen. Trots att vi varit i stallet ett halvår redan kände jag mig väldigt mycket som nybörjare när jag kom dit. Stallet var helt tomt! Inte en människa. Jo… Jag skymtade ägarinnan tror jag det är, så jag gick fram och frågade hur jag vet vilken häst jag ska ha. På listan var det nämligen bara kryss där det annars står namn för varje häst. Fick veta att eftersom det var många nya skulle vi få häst efter vår storlek och de uppgifterna har vi inte angett vid anmälan. Men några minuter senare dök två tjejer upp, två som började vid nyår. Betydligt yngre men det var bara att börja prata. Det slutade med att jag fick Kaktus. Detta sto som jag har lite respekt för, precis som man ska ha för hästar, men hon är lite lurig att tränsa och framför allt sätta på sadeln på. Men, jag körde på, och det gick KANONBRA!

Inne i ridhuset var det bara att hoppa upp och börja skritta. Vilken häst hon är. Underbara Kaktus! Lite trav blev det och även stå upp i trav. Det senare var verkligen en utmaning. Balansen behöver tränas upp!
Sen kom den verkliga utmaningen, en utmaning som gett mig problem i knappt en vecka, i form av träningsvärk i ljumskarna! Det var att rida utan stigbyglar! Och visst, skritt funkar ju, men sen får vi veta att då kör vi samma sak, men i trav! WTF!!! Hahahaha! Ok, mina nedre regioner kändes av direkt kan jag säga, inte konstigt egentligen då de aldrig utsatts för något liknande… Men sen skulle vi stå igen, men denna gång utan stigbyglar. Det var bara att knipa med andra ord.

Utmaningen är att orka vara vaken på fredagen. Lektionerna är 21:00 – 22:00…

I söndags tog mig till Hööks här i Linköping och investerade i ett par ridskor för vintern. Inte äkta skinn men äkta ullfoder i dem! Det betyder mer än äkta skinn på utsidan. Dessutom är de så snygga så jag funderar på att köpa ett par att använda dagligen också. Billigare än vanliga kängor så varför inte? Men, det beslutet återstår att ta. Nedan ser ni bilder på dem och till personalen på Hööks vill jag ge massor med beröm! Alltid snälla och så duktiga på att hjälpa någon som är helt nybörjare med det mesta!

Sorg, ett i-landsproblem i detta fallet

Gjorde en uppdatering för tre veckor sedan ungefär. Att jag äntligen skulle börja få rida i en grupp! Visst, de har ridit sedan nyår men jag var välkommen att testa.

Och i förrgår, när jag ska skriva ett nytt inlägg över hur första lektionen var samt glädjen över de nya vinterskorna jag köpt för ridningen. Då ser jag det… Det går inte publicera inlägg från WordPress- appen… WTF!?!?! Så. Nu försöker jag igen, men från datorn… Testar att publicera detta först och gör sen ett eget inlägg med första lektionen och inköpet jag är sjukt stolt och lycklig över!

Om mig

Blogg

Bloggen som handlar om mig, maken, dottern Saga och vardagen.

Född 1980 och boende i Linköping, bördig från Borås. Träffade kärleken via webben och jag flyttade efter att jobbsökandet gett resultat. F.d. basketspelare som älskar lagidrott men hatar att förlora.
Mamma till dottern Saga, född juni 2013. Maka till Per. Dotter till Dennis och Elisabeth. Storasyster till Patrik.
Skrev dagbok många år som ung, det byttes ut mot blogg som nu finns på denna sidan. Bloggar om vardagen, jobb, kläder, ibland idrott, ibland handarbete, men mest om det jag gör varje dag, tar mig igenom vardagen med allt vad det innebär.

Snabbvisit på Kolmården

Igår tog jag beslutet om ett sent besök på Kolmården. Mest för att fördriva tid då Per gick ner på stan för lite mat och häng med kollegor.

Vi åkte strax efter 15, Saga somnade strax innan Norrköping och PRECIS, verkligen P R E C I S, efter avfarten mot Getå, såg jag kön. Hela backen upp full med stillastående bilar. Ingen bra id’e att stanna och backa utan bara att gilla läget.

Trots lag som säger att man inte får hålla i mobiltelefon vid bilkörning tog jag beslut, att i stillastående titta på trafikverkets hemsida, och där fanns info. Buss som börjar brinna. Bör vara ren väg vid 17:25. Nästan 1:30 efter att jag läste informationen. Där och då var gråten inte långt bort.

Men, det rullade N Ä S T A N hela tiden framåt så på något sätt var enda funderingen, hur långt var det kvar till ”olycksplatsen”? Bärgare med blinkande ljus och buss hack i häl kom efter en stund. En liten Cooper precis i arslet på bussen höll på att få mig att offra min bil för att visa att han, för det var en manlig förare, inte hade mer förtur än oss, men Saga hade vaknat och jag hade blivit ännu en orsak till längre köer…

En timme stod/åkte vi i kön så istället för knapp fyra timmar på Kolmården blev det knappt tre. Vi hade en mysig stund oavsett och slapp värsta värmen, och köerna! Som längst stod vi till godiståget, två körningar innan vid fick hoppa på.

Något som slog mig igår var att det finns INGA nyttiga alternativ att äta, om man inte äter på restaurangen Safari. En alternativ två sallader hade kunnat säljas färdigpaketerade hade varit kanon! Men icke. Jag valde en barnportion köttbullar med potatismos.

Innan hemgång, med korv i handen för Sagas del, gick vi och njöt av björnarna. Som busade och badade! Knappt sett dem tidigare besök så fick vi se detta ❤️

Solen sken och lillans solglasögon låg kvar hemma, vad gör man inte för att hon skulle slippa solen? Pappas reservglasögon rockar!

Idag är vi alla påverkade av värmen, konstant irritation på varandra. Men det får funka… sallad med halloumi och fetaost väntar efter att Saga fått bada lite.

Ta hand om er!