Inre press…

Jopp… Vem har inte hört det innan? Men höraom det och leva i det är två skilda saker… Insåg att jag sätter en press på mig själv som snart rinner över… Vill vara tillgänglig för alla, vill vara snygg, framför allt för älsklingen , vara glad konstant, pigg konstant osv… Om jag tidigare satte press på mig när jag och exet inte lyckades få barn, och det var inte ens mig det ”var fel på”, så sätter jag liknande press på mig nu även om det inte handlar om samma sak denna gången. Jag mår bra, jag mår bra i förhållandet och på jobbet, jag trivs hur bra som helst i Linköping och ändå känner jag mig SÅ ensam… Vill bara krypa upp i Per famn och tvinga honom att aldrig släppa mig igen för det är ungefär det enda stället jag känner mig trygg och säker. Inget har hänt som jag kan koppla till känslan och det kanske det som gör det så jobbigt, att jag inte vet hur jag ska komma ur den…

I övrigt har det varit en lugn helg, precis som jag skrev om igår. Idag vaknade Per vid 7.35 och jag bad honom gå upp för jag var helt slut men som vanligt kunde jag inte somna om när han väl hade gått upp så det var bara att göra detsamma för att få i mig/ oss lite frukost. Efter det var det kaffe som gällde och vi insåg när det var uppdrucket att haha, klockan är inte ens tio!!! Den ni!!! Men, vädret var ändå ok, grått som tusan, regnet hängde i luften men mer var det inte så vi tog på oss lite vettigare kläder och gick en sträcka på ca 4 km och sen var vi genomblöta, dock inte av regn om ni trodde det. 18 grader med regn redo att falla, ni kan nog tänka er själva! hhihihi! Fastnade framför en mysig film och sen var klockan 12 och både Per och jag började bli hungriga. Vi åkte till ICA för att komplettera med en baguett och ja, vi åt kräftor med vitt vin till lunch, vad gör man inte för att få äta lite skaldjur? Vi hade alla andra måltider redan inplanerade så då fick det bli till lunch. Passade på att återigen träna lite efter ytterligare en mysig film och sen var det dags för tacos!

Nu sitter jag bara och andas djupa andetag, tänker på Cici som mår betydligt sämre än mig, dock mest kroppsligt för starkare människa får man leta efter, men gumman, kom ihåg att man bara är stark till en viss gräns, jag med flera finns när du behöver oss, vinka med lilltån så kommer jag! Imorgon är det arbete igen och tyvärr sen vecka för Per, men jag har lovat mig själv att vara vaken när han kommer hem för att få mysa lite även då, kommer vara trött som ett as på dagarna men det får det vara värt. Ska fika med Satu någon dag också och även Heléne, och med Heléne blir det på torsdag. Ska hinna träna också på tisdag, onsdag och fredag innan helgen kommer med bland annat surdegsbak och EM- kval i dambasket med Åsa i Norrköping.

Kramar i massor och Mia, tänker på dig, din mamma och lillasyster idag, vi får minnas alla glada stunder och gråta några tårar ihop med dem!

Författare: Marika

Västgöte som flyttade öster ut för kärleken och blev världens lyckligaste maka i augusti 2011! 1 Juni 2013 blev vi dessutom stolta föräldrar till vårt älskade mirakel, Saga. Vi älskar dig oäntligt <3

7 reaktioner till “Inre press…”

  1. Vem känner inte en inre press, jag har massa saker som jag vill lyckas med och pressar mig och så mår man dåligt 🙁
    Tack för dina ord, dom värmer!
    Kram

  2. God kväll i stugan..

    Hum, det är ju svårt att ge ett vettigt råd när du själv inte vet vad det beror på. Ibland får man strunta i källan till obehaget och fokusera på lösningen i stället. Att dricka vitt vin och äta skaldjur till lunch en söndag är bra 🙂 Varför vänta tills fredagen liksom?! Att blogga är också bra, snacka om självhjälp! Så är det för mig i alla fall.
    Mys med Per, baka bröd, slå hårt på degen om det hjälper.Träna och fika med dina vänner. Det verkar vara saker som får dig att må bra 🙂 Hoppas känslan snart försvinner.

    Natti natt!

  3. Och en sak till.. Det finns alltid dom som har det värre MEN det gör ju inte dina problem mindre viktiga.. Alla människor har olika sorters problem, mina är jobbiga för mig, dina för dig och andras problem är jobbiga för dom.

    Glöm inte bort att DU är viktig!
    (herre gud, det är inte meningen att jag ska låta som någon slags livs-coach, sorry, jag menar bara väl 🙂 )

  4. Tack Carro!!! Och jag är nog sån som känner att mina problem inte spelar någon roll jämfört med andras och då kommer de upp till ytan efter ett tag, och degen, hmm… Kanske inte ska slå för hårt på kommande deg eftersom det är surdeg och ska ha så mycket luftbubblor kvar som möjligt 😉

  5. Underbara fina du! Ledsen att du känner dig ensam.. jag finns här om du behöver mig 🙂
    Du kanske skall tala med någon, jag fick duktiga flicka syndromet och ett tag senare satt jag sjukskriven med social fobi, man skall vara mycket försiktig med inre press och lyssna på kroppen, innan det blir för mycket. Förra året kände jag att jag mådde prutt igen och gick till en urgullig dam här i linköping, med mina ”löjliga” problem och det var hur skönt som helst att bara prata av sig.
    Du behöver inte vara perfekt i andras ögon, vi gillar ju dig som du är 🙂 Med s eller m på t-shirt, pigg eller trött (man blir oftast trött av att försöka vara bra jämnt) ..
    Älskar dig gumman, ta hand om dig och är det något så vet du vart jag är 🙂
    ps. Du behöver absolut inte acceptera denna kommentar om du inte vill, vill bara tala om att jag finns o att du är bra 😉

    Enorm kram

  6. Tack vännen. Ta hand om dig nu och som andra före mig sagt, vi finns här för dig också.

    Bamsekramar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *